Krönikor

Krönika nr. 2, 3 Januari 2019

CRS i samverkan – om forskning i teori och praktik

Martha Middlemiss Lé Mon och Anna-Sara Lind

Forskning utförs sällan av en ensam forskare. Vid Centrum för forskning om religion och samhälle bedrivs forskning i projekt som är mångvetenskapliga och spänner över olika ämnesfält. Forskarna arbetar tillsammans i projekt som organiseras för att på bästa vis gynna mångvetenskapligt samarbete. Den mångvetenskapliga forskningen vid vårt centrum är nära sammankopplad med samhällsutvecklingen och problem som finns att hantera i samhället idag. Forskningen är problemdriven och forskaren vill informeras av offentliga samtal om nutida samhällsutmaningar. På så sätt kan forskningen bidra till att finna innovativa lösningar på både nya och gamla problem.

Den problemdrivna forskningen behöver således inte bara en mångvetenskapliga ansats, utan även ett nära samtal med individer och organisationer som på daglig basis påverkas av  frågorna som beforskas.

De senaste åren har forskarna vid CRS också skapat forskning i samverkan med andra aktörer, utanför akademin. Samverkan med dessa är ett bra sätt att finna nya problem att beforska, men också nya sätt att visa på forskningens relevans. Tanken med samverkansprojekt är att frågorna som diskuteras och beforskas utmejslas tillsammans. Hur man gör detta kan ta sig många olika uttryck och tjänar olika syften. Tanken är att nya forskningsmöjligheter och samarbeten ska skapas utifrån detta. Vi strävar efter att låta samverkan bli en del i forskningen och att låta forskarna bli en del av samverkan.

Vi hoppas också på att identifiera nya faktorer som kan underlätta att forskningsresultat förverkligas alternativt identifiera hinder mot att detta sker. För att kunna göra det krävs samarbeten bortom akademin. De stora utmaningarna i dagens samhälle kan svårligen lösas av en person eller ett ämne. Integration, migration, hållbarhet, existentiell hälsa, ja, en mängd samhällsfrågor som aktualiseras av människors existentiella erfarenheter och religioners alltmer ökade närvaro och synlighet, kräver många olika kompetenser och metoder för att de ska kunna hanteras på såväl kort som lång sikt. Vi är övertygade om att en starkare betoning på mångvetenskap och samverkan förhoppningsvis också leder till att forskningen lyckas närma sig mer komplexa samhällsutmaningar.

Den samtida forskningspolitiken pekar också på en större orientering mot tydligare förankring i samverkan med det omgivande samhället. Mångvetenskaplig samverkan har kommit att bli ett sätt att styra forskningsdiscipliners utveckling, forskningspolitik och enskilda forskare. Styrning av ämne och forskare genom mångvetenskap har kommit att bli en del av den samtida forskningspolitiken. Detta syns tydligt i de senaste årens propositioner som i sin tur ger avtryck i hur forskningsfinansiärerna formulerar utlysningar. Kanske mest tydligt syns denna inriktning i de tydliga kopplingar som efterfrågas i många utlysningar med Förenta nationernas 17 globala mål i Agenda 2030.

En stor utmaning för forskare är i ljuset av detta att utveckla förmåga att formulera forskningsansökningar i termer som både är av relevans till forskningsfronten internationellt och till globala hållbarhetsmål och samhällsutmaningar. Vi har funnit att nätverk av samverkans- och samtalspartners är av ytterst stor hjälp både i utvecklingen av nya forksningsidéer och formulering av forskningsresultat för att nå ut utanför akademin.

På CRS söker vi finna nya former för samverkan. Vi har en samverkansgrupp som inventerar nya möjligheter och återkopplar på det som forskarna gör. Vi söker skapa nya plattformar för kunskapsutbyten och samtal. Tillsammans med forskarna arbetar vi fram nya rutiner för samverkan och söker integrera samverkan i projektansökningar. Under 2019 fortsätter det särskilda arbetet med samverkansfrågor vid teologiska institutionen och dess två centra. Samverkan kopplas till utbildningsfrågor, forskningsfrågor och framtida strategifrågor.

Varmt välkommen till vår årliga samverkansdag den 5 februari och inspirera oss till mer forskning och samarbeten! Information och anmälan

CHRONICLE 1, December 3th 2018

Philosophical analysis of the world-view of anthroposophy

by Oliver Lee

In September 2018 I received a one-year scholarship from Axel Margaret Ax:son Johnsons stiftelse for a philosophical analysis of the world-view of anthroposophy.
In the past century, anthroposophy has been one of the most well-known and influential alternative spiritual movements. There are worldwide over one thousand Waldorf schools, nearly two thousand kindergartens, and some six hundred social therapy facilities working in accordance with ideas from the anthroposophical worldview. Furthermore, ideas from anthroposophy have influenced and inspired ecological farming, alternative medicine, religion, the arts and architecture leading for example to the method of biodynamic farming or the foundation of Christengemeinschaft.

Anthroposophy does not regard itself as a religion or religious world-view. Steiner often emphasizes that the claims made in his world-view are based on a method close to the methods of natural science. This claim is for example reflected in the subtitle Some results of introspective observation following the methods of Natural Science of his foundational book The Philosophy of Freedom. Nevertheless, many features such as the distinction between the physical body, an etherical body, an astral body, and the "I", the use of the concepts of reincarnation and karma, meditation practices, implicit recommendations related to the way of living, or Steiner's esoteric teachings prompt associations of a supernaturalistic or a religious world-view. Given the clear and massive impact of anthroposophy on modern societies mainly in the Western hemisphere, but also elsewhere, a philosophical analysis including a constructive dialogue of the epistemological and metaphysical foundations of anthroposophy is well motivated. In recent years it has also been suggested to widen the scope of philosophy of religion which often has been restricted to the Christian tradition.

The aim of this project is to identify major epistemological and metaphysical claims within anthroposophy, to identify how Steiner originally argued for and justified these claims, to analyze and critically asses them, and also to attempt to engage in a constructive dialogue between contemporary academic philosophy of religion and anthroposophy.
At present, an article, which identifies and analyses ideas about reincarnation and karma within anthroposophy has been submitted for peer-review. Studying the epistemological approach in the early philosophical works by Steiner and the credibility, plausibility, and epistemological status of the results of Steiner's esoteric path of knowledge will be the next step in this philosophical analysis.